Olika typer av stamceller

Våra kroppar innehåller många olika celltyper, som alla spelar en viktig roll för vår hälsa, men viktigast av alla kanske ändå är stamcellen eftersom deras unika uppgift är att producera alla specialiserade celler. De är källan till alla celler i kroppen, men även om vi skadar oss eller blir sjuka och en del av våra celler dör, så aktiveras stamcellerna och de lagar skadad vävnad och ersätter döende celler. På detta vis håller våra stamceller oss friska och har även den fantastiska förmåga att skydda oss från att åldras i förtid.

Det är under embryonalutvecklingen som våra organ bildas från grupper av stamceller. Stamcellerna är då ”oprogrammerade” men kan mogna ut (differentiera) och på så sätt bilda alla de olika celltyper som finns i våra kroppar. Termen stamcell innebär att det är en cell som har utökad eller obegränsad förmåga att dela sig och har även multi-potential, vilket betyder att det är en cell som kan ge upphov till celler av samma sort, men även bilda skilda celltyper.

Det finns olika nivåer av stamceller. Ju tidigare de är i utvecklingen, desto större potential har de. I ett nybefruktat ägg kan de utvecklas till vilken celltyp som helst. Stamceller brukar ofta delas upp i tre grupper:

Embryonala stamceller

Ett befruktat ägg som är upp till 4 dagar gammalt har något som kallas totipotenta stamceller i dess inre. Mellan dag 4 och 5 påbörjas en celldifferentiering till två celltyper som man kallar yttre cellmassan och inre cellmassan. Vissa celler i den inre cellmassan, även kallade embryonala stamceller, kan utvecklas till vilka celltyper som helst i kroppen. Eftersom de är generella är de mycket eftertraktade av forskare.

Fosterstamceller

Stamceller som utvinns ur aborterade foster eller ur blodet via navelsträngen kallas fosterstamceller. Dessa celler är multi-potenta. Detta betyder, som nämnts ovan, att stamcellerna från fostrets nervsystem kan bilda olika typerna av nervceller och stamcellerna från navelsträngen kan ge olika sorters blodceller.

Adulta stamceller

Stamceller finns även i den vuxna människokroppen. Dessa cellers primära uppgift är att underhålla och reparera kroppens vävnader och organ. När dessa celler delar sig förblir den ena cellen en stamcell, medan den andra sköter det arbete som behöver göras i kroppen. Adulta stamceller är svåra att påvisa och antalet är mycket litet. Exempel på vävnader med adulta stamceller är benmärgen men även i mer begränsad omfattning i hjärnan.

Embryonala stamceller ger alltså upphov till alla vävnader och organ i det blivande fostret, men i vuxna individer utgör stamceller ett sorts reparationssystem för att ersätta skadade celler. Eftersom stamceller har potential att mogna ut till specialiserade celltyper finns stora förhoppningar om deras medicinska roll, speciellt vad gäller framtida forskning av sjukdomar som Parkinson, MS, Hjärtinfarkt och Leukemi, men även vid odling och framställning av nya organ.

2007 gjordes en upptäckt som innebär att man nu även kan genmodifiera vanliga kroppsceller och de kan därmed få stamcellsliknande egenskaper. Dessa stamceller kallas IPS-stamceller. Metodutveckling för dessa pågår fortfarande och det är för tidigt att säga vilken klinisk betydelse dessa stamceller kan komma att få. Forskare och doktorer är dock väldigt spända över denna nya upptäckt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *